Ääääta

Det blev kvällsbloggning idag. Har haft besök av Emelie idag. Jag fixade en snabblunch med efterrätt åt oss. Emelie som var beräknad till igår, går med magen i vädret och har värkar. Bebisen är på gång, snart. Tack o lov kom den inte här hemma. Vad skulle jag kunna göra liksom? Nä, nu är hon där hon hör hemma, hemma hos sig. Och händer det nåt, ja då tar jag hand om pluttan. Det är nog vad jag klarar av. All lycka till. Vi längtar och längtar på att den lille ska komma...

Därefter var jag på återbesök hos barnmorskan idag. Vi gick igenom förlossningsjournalen, vilket var lite roligt. Nu när man fått distans till det hela. Fredrik har alltid sagt att det gick så snabbt på slutet av förlossningen. Jag som hade tappat allt vad tidsuppfattning hette har inte haft den känslan. Jag vet bara att jag var öppen 5 cm 07.15 och David föddes 08.29. Så idag frågade jag henne om hon kunde se hur fort själva krystningsarbetet tog.
Några minuter över 8 var jag öppen 10 cm, 25 minuter senare vad David på mitt bröst! Det gick fort! Jag känner än idag vilken underbar känsla det var när han lades på bröstet. Såå mysigt. Bara den lilla stunden är värd all smärta.

David sov väldigt mycket igår, han somnade vid sex i går kväll och fick sin första vakenperiod vid 5 i morse, då han kräktes ner hela sängen. Sängen och David åkte på en sanering, ett tidgare bad har jag aldrig varit med om. Allt för sprutornas skull. Jag tänkte att jag klarat mig lindrigt undan sprutornas eftereffekt, men icke. Idag har David knappt sovit nåt, vilket jag kan förstå! Men har varit extremt grinig. Han hugger efter handen hela tiden, och alldeles nyss åkte Findus på ett bett!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0