Fortsatt oro
David skötte sig fint hos barnvakterna, han sov när jag kom tillbaka. Det var klockan 9, nu, nästan halv ett lyckades jag få honom att sova igen.
Den större damen skötte sig mindre bra, hon och Alma bråkar ganska ofta. Och till förskolan gick Jennifer 500 meter före Alma. De är söta de små tjejerna, ena minuten är de bästisar och nästa så bråkar dom.
Alma blev väldigt ledsen när jag skulle gå hem, inte för att hon inte fick följa med, utan för att David skulle följa med mig. Min, min säger hon och tårarna rinner ner för kinderna.
Alma får vänta några veckor till sen får hon en egen lillebror.
Hos doktorn gick det snabbt. Jag fick inte vänta i mer än 5 minuter, dessutom var det doktorn själv som hämtade mig.
Han klämde lite och beslutade sig för att remittera mig för punktion biopsier (vävnadsprov). Jag har ångest!
Dels för att resultatet kan vara skrämmande, men också för att undersökningen är smärtsam.
Så här står det på Vårdguiden:
Var inte rädd för biopsin. Jag hittade knölar i mitt ena bröst och blev efter mammografin direkt skickad i ett rum för att göra UL och där ifrån blev jag skickad för att göra biopsi. Det gjorde jag några dagar senare och var jätterädd att det skulle göra ont men det kändes faktiskt knappt alls. På riktigt alltså! Det kommer gå bra!