This is me

Jag återkommer ständigt till sömnen, men det är verkligen ett stort problem i den här familjen. Davids föräldrar har ett stort sovbehov, men lilleman har ett annat behov.
Vi försöker hitta rutiner för sovandet, men det håller aldrig i sig. Vi har ändå tyckt att han vaknat vid tre första gången och därefter vid fem.
Men igår vaknade han redan halv tolv och därefter fyra. Inte riktigt då man vill börja sin dag. Alla har varit förstörda idag, humöret har sviktat. även David har varit påverkad såklart, knappt sovit på hela dagen. Ätit har han heller inte gjort. Dessutom var stackaren hård i magen.

Nu har jag efter idé från snälla L googlat omsömn. Och har fått större förstålese varför det är så svårt att somna om vid fem, David är en morgonmänniska och för att ändra hans dygnsrytmen måste vi börja redan på kvällen.
Han ska ha så ljust som möjligt på kvällen tills det är dags för sömn och på morgonen ska det vara mörkt första timmen.
I morgen blir det en tur till Bauhaus för att köpa en byggarbetsplatslampa. Hi hi.

Dessutom påbörjade vi femminutersmetoden idag. Nu måste han lära sig att somna själv, för att underlätta nätterna. Det går ju sådär. Just nu ligger och gallskriker, jag menar verkligen gallskriker. Av vad jag har läst brukar barnen tystna inom 30 minuter första kvällen. Jo, tjena. Det tror vi inte på. David skriker mer och mer för varje gång vi har varit in.
Vi började kvart i sju, jag tror vi kommer sitta här länge och höra honom skrika.

Tänker jag mig in i hans situation gör det för ont i hjärtat. Herregud, stackaren vill ju bara ha närhet. Och den som ska ge honom den håller sig borta...
Men jag gör rätt, han måste börja sova.