This is me

Vilken start det blev på den nya veckan. Igår hade jag värre jobbångest än någonsin, då jag verkligen tvivlade på mig själv. Tack o lov så sov jag ändå bra.
Alla kom i säng sent igår, som alla söndagar. Vilket också gör att starten på måndagmorgon är seg. Det är svårt att få liv i Jennifer. Man måste vara riktigt försiktig så att hon inte blir helt galen. Idag lyckades jag dock med det.
Sen precis när vi ska iväg. Det är då jag ska samla ihop mina saker som smink, nycklar, kontokort och läppglans. Vad mer behövs?
Bilnycklarna är borta! Jag drar ut samma låda 20 gånger för det är det enda stället jag tror de kan ligga dolt på. Nycklarna finns inte där. Jennifer ska ju vara snäll och hjälpa till, hon drar i varenda nyckel och tror att det är rätt. Jag går i alla fall iväg med henne till förskolan för att kunna leta i lugn o ro, men inser på vägen till förskolan att jag inte kommer att hitta nycklarna.
Jag hittar en granne på gatan som jag tigger skjuts av. Sen som icke planerat till jobbet, men jag kom dit i alla fall. Jag hade många övervägningar om att jag inte kommer till jobbet och måste stanna hemma.
Nycklarna har verkligen tagit upp mycket av tankeverksamheten idag.

Det här är så typiskt mig, och jag har fått många goda råd om vad för typ av väska jag ska ha. Ett fack för varje sak..

Det som ändå räddade den här dagen var ju paketet som låg hemma och väntade på mig.



Och kort därefter hittar min bästa F bilnycklarna. De låg vid kaffemaskinen.
Vad gjorde de där?
Nu ligger det i alla fall i min väska. Så i morgon ska inget hindra mig från att komma iväg i tid.

Ha en trevlig kväll